Idag känner jag mig bara nedstämd och orolig på nåt konstigt sätt...känner att jag tänker alldeles för mycket! VAD VILL JAG?! Hur ska jag göra det?! Vad är det bästa?! Kan jag?! Känner att jag bara skulle vilja sitta och tjuta känner liksom hur det "pirrar" i benen....vad sjutton är detta för skit?! Hur ska livet kännas?! Ja vad vill jag?! Jag blir tokig!!! Orkar inte känna så här längre!!!! Men hur ska jag kunna sluta känna och tänka?! Jag är ju en sån människa helt enkelt. Tycker just idag att livet är skit! Men varför det vet jag inte. Inget särskillt har hänt det är ju tom lungt på jobbet då "köksan" är helt förändrad, kanske är det därför jag hinner med att tänka och känna efter inom mig själv!
Jag är så LESS på att bo i detta hus, bo i Ringarum, orkar inte med allt som det innebär! Det är ständigt jobb liksom!!! Plus att behöva pendla! Avskyr det! Men det är ju här som tjejerna har sina kompisar och har börjat skolan och dagis...Miranda är ju inga problem iof eftersom hon börjar förskole klass nästa höst men det är Malou och Meja jag orar mig för, att behöva byta skola och kompisar liksom...FAN JÄVLA SKIT!!!Varför ska jag tänka och känna för skulle vara så skönt att slippa det! Är det ingen som kan råda mig!!! SNÄLLA JAG BER OM RÅD!!!! Känner att jag snart sliter mitt hår! Är så less på att inte göra nåt efter jobbet men som det ser ut nu så orkar jag inte det! När jag kommer hem väntar jag liksom bara på att det ska bli nästa dag så att ytterligare en dag är passerad. Till saken hör att jag väntar inte på att nåt särkillt ska hända heller. Jag bara vill att nästa dag ska komma så jag har nåt att göra mellan 8-16 för då åker jag buss och sen jobbar. Är det så här "roligt" det ska kännas?! Blir det bättre om vi flyttar?! Förstör jag för barnen?! Eller ska jag flytta själv?! Är det det som är lösningen?! HJÄLP MIG!!! För jag drunknar snart!!!
Tänk om jag ändo kunde få tjuta....men det kommer liksom inga tårar, känner dock hur de trycker på bakom ögonen! Det skulle liksom "lätta" på trycket som jag känner inombords nu! Men all jävla skit psyk medicin hämmar ju mina kanaler! Men utan dem klara jag ju inte av att ha huvudet över vatten ytan så att säga.
Nej nu orkar jag inte älta mera här!
Kram
6 kommentarer:
hej vännen! petris bror ligger i respirator med mindre än 1% chans att vakna upp. så hoppet är ganska lågt, han ramlade ner från en ballkong med pannan först ! fy otäckt !
hoppas att jag kan komma på någe råd att ge dig ! men just nu är jag ny vaken!
om du vill kan du komma hit och fika någon kväll, jag är ju nästan alltid ensam i alla fall !
kram !
Hej gumman. Du har så otroligt jobbigt just nu och jag önskar att jag kunde få hjälpa dig på nåt sätt. Tror du att du skulle behöva åka bort och rensa tankarna ett tag kanske? Är ju svårt att tänka ordentligt då man är mitt upp i allt. Många kramar till dig
heeej...ser att du ber om råd och folk ahr inte många att ge, de är väll just de det handlar om de finns inga råd att ge. Man måste hitta sig själv veta vad man själv vill, inegn kan bestämam om du ska flytta eller ej. Många ggr tror ja att de handlar om rädsla, man vet vad man vill men vågar inte ifall amn skulel förlora på det. typ som du skriver om barnen att du inte kan för deras skull, men faktiskt så kan man flytta, ni flyttar inet till kiruna, barne komemr ju få nya kompisar och kan säkert ha kvar sina gamla. Är inte du och tommy nöjda/lyckliga så är väll inte barnen de heller. å de är Ni som vuxna som ska bestämma vad ni ska göra... jag tror att du vet vad du vill inerst inne men som sagt du tror de är for stora risker så därför väljer du att stanna för det kan du väll överleva i...ja man är tokig...men livet blir inte bättre än va man gör det... aknske du hinner tänka för mkt för att du inte gör ngt på kvällarna då mår du dåligt vilket gör att du blir trött... ekorre hjul heltenkelt, bryt dina vanor...å vad som än händer så finns ja alltid för dig... i mina 3:a i hageby ;)... massa pussar
Jag måste bara skriva lite här... Ingen kan tala om för dig vad du ska göra eller inte göra. Som Marie skriver så är det du som måste tänka på vad som är bäst för dig. Malin, jag är inne i precis samma tankar. Jag står med ett ben på varje sida och vet varken ut eller in. Min bror sa att jag ska följa mitt hjärta... om jag följer mitt hjärta vet jag vad jag vill... Men Malin, innerst inne vet du nog du vill men det är svårt att ta steget och våga leva som man önskar. Men är det så det ska vara? Är inte du värd att må bra du också? Man vill självklart ta det säkra för det osäkra. Men man kan inte bara låta tiden gå och gå och gå. Det är ditt liv det handlar om och du har mått så här så länge nu. Det är dags nu Malin vännen, att göra något åt det! Du är värd att må bra! Jag finns här för dig... och jag hoppas att du vet det! Kramar från mig!
Men kära vän!! Nu när du börjar få ett mycket bättre självförtronde så vet jag att du vet innerst inne vad du vill. Men att ta steget dig är väldigt långt. Men du måste ställa krav på dig själv för ingen kan göra det åt dig som alla dina vänner skriver till dig. Du har inget att förlora på, men måste ta en chansning i livet, när ska du ta ställa dig först i kön och inte alla andra, när ska du få göra det du vill??? Ta hand om dig, många kramar Catherine
Tänker på dig! Vi kan väl ses nån kväll om du vill, det var så himla länge sen!
Kram Elisabeth i Lkpg
Skicka en kommentar