söndag morgon

Sitter här nu och tittar ut och ser en grå himmel och blask...blä...men ack så rosa min värld är ändo! Känner bara lycka och är glad! Tack för att jag tillåter mig själv att tycka och tänka som jag vill för jag börjar inse att det jag faktiskt känner är det rätta och om andra människor inte tycker så så får de faktiskt tycka så men det jag kräver är respekt lika mkt som jag ska respektera andra människors val! Och det gör jag, kanske jag inte tycker som andra men jag respekterar deras åsikter! Önskar bara att alla de som inte respekterar mig utan kan slänga ur vilka hårda ord som helst till mig som att jag är "dum i huvudet, sinnesrubbad" mm och tro att jag respekterar dem tillbaka...GLÖM DET! Jag vet inte vad framtiden kommer att visa men jag vet att här och nu är jag LYCKLIG och det är DET som är det viktigaste! Känns ju skönt att mina sanna vänner inser att jag faktiskt lyser utav glädje numera och tycker att det är så skönt att se att jag för första gången skrattar och ler på ett ärligt sett! Och det gör jag, självklart svallar mina känslor nåt enormt eftersom jag varken vet ut eller in med barnen men vad ska jag göra?! Ska jag fortsätta leva ett liv i bitterhet och behöva äta medicin livet ut eller ska jag våga hoppa och känna mig lycklig och våga chansa?! Själv anser jag att livet är alldeles för kort för att bara fega!

Nåt som jag helt plötsligt har hittat hos mig själv är ju att jag faktiskt inte är asexuell!!! Jag är hetrosexuell...gillar killar! Älskar att se deras underbara kroppar och så! Bara det att hitta tillbaka till den känslan är helt ooooootroligt! Att inte äcklas utav killars könsorgan utan faktiskt tycka om dem;) Eller bara det att det är roligt att köpa kläder igen att det är roligt att sminka sig och klä sig "snyggt" varje dag ist för att bara dra på sig sina trasiga trosor och byxor! Jag har äntligen börjat hitta alla mina lustar igen! Jag älskar ju så mkt här i livet som jag inte har tillåtit mig själv på så många år!

Vill bara tacka underbara Jadde för hennes fina ord till mig, att jag är en underbar och fantastik människa! Tänk om alla kunde se det du ser! PUSS PÅ DIG JADDE! Det är flera vänner som faktiskt ser min glädje och uttrycker det i ord och vill tacka er alla! Ni vet vilka ni är så det är bara att ta åt er!

Vem sjutton vet nåt om framtiden?! Om nån helt plötsligt gör det SNÄLLA jag ber DIG att berätta för mig om hur min framtid kommer att bli! En sak som jag vet är iaf att min historia är inte ett sånt liv jag vill leva sen om Anders och jag kommer få det liv jag vill ha det vet inte jag...men jag är lycklig här och nu och det är det som är det viktiga! Som det känns nu så är detta det rätta! Har ju tänkt på Anders under alla år tillsamans med Tommy...och det är ju bara så oootroligt att här sitter vi nu igen 12 år senare och börjar om våran resa. Anders har ju alltid haft en särkilld plats i mitt hjärta och nu har den dörren öppnats igen!

Idag ska vi iväg till Anders mamma och pappa och gratta hans mamma (Maud) ska vara där kl 14 lite nervöst faktiskt att åka hem till dem igen efter 12 år...men har ju träffat dem ett par gånger nu sen jag och Anders börjat träffats igen så det är väl inte så farligt det är bara jag som målar upp en bild utav nåt som jag faktiskt inte vet nåt om eftersom det ligger i framtiden än så länge!!!

Igår jobba jag ju på Gläntan och blev så glad när jag kom till jobbet eftersom Ami jobba samtidigt, hon blev lika glad och vi gav varann en lång och härlig kram! Åh vad jag saknar mina underbara gamla arbetskamrater men kände efter endast 4,5 timmes jobb at jag har verkligen gjort rätt val genom att sluta där. Men det är ju kul att de vill ha mig som vikarie iaf...göra lite gästspel där då och då så att säga. En utav de boende som bodde där när jag jobba blev så glad när han såg mig och gav mig en lång kram och log med hela ansiktet utav glädje över att se mig igen! Det kändes väldigt skönt att veta att man fakiskt har vart saknad och är välkommen tillbaka!

Kram