Mittwelche;)

Så var det onsdag igen....och i mitt händelserika liv har det skett så mkt...inte! Men ack vad lycklig jag är! Känner att det inte ens behöver hända så mkt mår så fruktansvärt bra önskar bara att hela världen kunde förstå att jag mår bra med mitt liv som det är NU och inte som jag hade det i Ringarum, visst har Tommy och jag kämpat ihop genom mkt...tror dock att det är lite för mkt för vad ett förhållande faktiskt klarar av...De som inte accepterar att jag är en lycklig människa nu väljer jag att avstå ifrån för jag har inte gjort nåt fel! Det ända jag har gjort är att verkligen följa mitt hjärta att verkligen våga hoppa och chansa det har absolut inte vart nån rak väg fram hit...men NU är jag HÄR!!! Och idag mår jag toppen...vad som händer i framtiden vet ingen och då är det smällar jag får ta då men en sak vet jag och det är inte rätt att såra sig själv som jag har gjort! Alla mår dåligt utav det egentligen, mina barn har ju sett både det ena och det andra som jag absolut inte är stolt över och inget jag tänker dela med er för gjort är gjort och går inte att ändra på...men jag har lärt mig nåt på vägen.

Anser nästan att mina 11 år med Tommy har vart för att jag ska lära mig livets hårda skola, visst älska jag honom i början men allt gick så fort för oss med barn och så...dödsfall....med mera till slut orkar man inte med att älska nån eftersom man inte ens klarar av tanken av sig själv! Klarar man inte av sig själv hur sjutton ska man då klara av att bry sig och älska 4 andra människor?! Tommy, Malou, Meja och Miranda....jag var liksom tvungen att solla ur och då blev det ju självklart Tommy som valdes bort för mina barn skulle jag kunna gå genom eld för och vad ni än må höra från andra personer om att jag bara är egoistisk och tänker på mig själv i dagsläget så är det ABSOLUT INTE!!! Blir vansinnig utav att höra detta jag har för fasiken inte gjort annat än tänkt på tjejerna...och anser att om jag är lycklig med Anders och mår så här bra så märker de det och kommer också må bra i slut ändan. Sen tar ju barn det alltid hårt när man separerar men tror inte det spelar nån roll när man träffar nån ny eftersom de är så vana vid att jag och Tommy har ett respetktlöst förhållande till varann genom att bara säga tomma ord till varann och ständigt bråka. Aldrig se oss kramas eller pussas bara tjureri och skrik! Tror ni att barn mår bra utav det?! Inte jag iaf!!!
Nu ser de ju nåt helt annat!!! De har en mamma som är glad, orkar höra deras prat och gnat, tycker det är roligt att få vara med dem och så. Önskar bara att alla kunde respektera mig för mitt val men det är den egne individens problem inte mitt!

Igår slänger Tommy ur sig i telefonen att Malou och Meja ska bo kvar i Ringarum med han....jag sa bara du får göra som du vill för jag orkar inte med att bråka om detta också! Tilll saken hör ju att de var i nya skolan i måndags...träffa nya kompisar och så där och så nu helt plötsligt får han för sig att de ska bo hos honom hela tiden och hos mig varannan helg...men Miranda då?! Hur prioriterar han?! Ska man dela en syskonskara så?! Att hon bor varannan vecka här och är ifrån sina systrar?! Jag skiter snart i allt för Tommy bara handlar i panik nu! Han kunde ju ha sagt detta lite tidigare...han sa att det är ett annat läge nu och annat läge innebär att Anders är med i bilden. Tommy sa att han inte litar på mig och Anders....ja ni jag orkar inte bry mig ens!! Han försöker bara hota mig med ena saken efter den andra men vad han inte fattar är att jag SKITER i allt han säger...hot kommer man inte långt med! För det är bara menlösa ord utan betydelse! Men som sagt det är han som är sårad inte jag för jag skilde mig nog egentligen för 7 år sen alltås innan vi ens gifte oss men jag ville så gärna tro på den totala familjelyckan...men så är inte fallet och det är nåt jag har fått lära mig nu och vågat erkänna för mig själv! Allt starta faktiskt när Tommy börja jobba i Stockholm, då gled vi isär, vi levde liksom två olika liv i veckorna och när han kom hem på torsdag kväll eller fredagen så var jag så utmattad och trött och ville bara ifrån honom och barnen direkt! Men men gjort är gjort som sagt och nu är jag fri från det! Fattar faktiskt inte varför jag valde att gifta mig med honom, köpa hus men det känndes väl ok då...jag trodde att livet bara skulle vara så att man liksom bara ska vara en klump här på jorden och inte ha rätt att tycka och känna det man faktiskt gör! Men bara så ni vet jag är ingen präktig flicka längre orkar fakiskt inte vara det! Och står man inte ut med det, ok det är erat problem inte mitt! Vet ju att jag faktiskt har människor runt mig som tycker det är helt fantastiskt att se min förvandling på dessa veckor sen jag träffa Anders mot innan! Och de är så glad för MIN skull och förstår hur jag resonerar! Säger bara TACK till er!

Idag ska jag till IKEA med Anders efter jobbet vi ska köpa ett dator bord och lite annat smått och gott;)

Plus en annan stor sak som kommer att gälla from idag är att jag låser upp bloggen så det blir en öppen blogg igen, då jag inte bor i Ringarum längre och känner att jag inte behöver "skydda" nån för alla måste faktiskt våga stå för vad de säger till mig! Vi lever i ett fritt land och har rätt att tycka och tänka som man vill!

Kram