Fy vilken tjutar dag det var för mig igår...dagen börja med att jag kom och tjöt på jobbet...köksan gav mig en härlig kram och börja tjuta också! Så vi stod där och tjöt! Kände verkligen att hon var ärlig med kramen. Ja ni fy fan för livet! Har dock nu bestämt mig helt och hållet att mitt och Tommys gemensamma liv är över, det finns inget emellan oss...känner att jag är rädd för att flytta ihop och sen att allt blir som vanligt igen och att vi flyttar ifrån varann efter ett tag och gör barnen ledsna ytterligare en gång. Igår på jobbet så tjöt jag typ hela tiden kunde inte tänka på nåt annat än hela min situation!!! Är ju livrädd för framtiden och ensamheten...jag har ju inga vänner som är singlar då jag är en "tant" och de flesta har familj och barn och så...men men jag klarar det. Jag kommer ju iaf kunna hitta mig själv och det är ju vad jag vill!
Tänk vad ödet kan ställa till det ibland...har inte träffat en människa på typ 11 år...och så nu mötar jag den! Och får mig att inse att det inte är meningen att man ska ha det som jag och Tommy har det, det är inte värt det. Det är dels därför jag har lyckats att bestämma mig det är varken rätt emot mig eller Tommy. Tommy är värd att hitta nån som kan visa honom all den uppmärksamhet han behöver och är värd, han är inte värd mig som bara går och irreterar mig på honom, stör mig på vissa saker och så och jag är inte värd att gå och tvingas leva lycklig bara för att det är "så" man ska göra. Nä nu väljer jag helt enkelt mitt LIV och ingen annans! Jag ska göra vad JAG vill NÄR jag vill DET! Självklart måste jag ju ta hänsyn till mina underbara tjejer men det gör jag. Jag skulle kunna gå naken genom stan för deras skull.
Men iaf igår på jobbet gick jag ju omkring och tjöt som sagt och var helt nedstämd och orka inte bry mig om jobbet vid 13 kände jag att jag fick nog...hörde med Marie och chefen om det var ok att jag tog komp och åkte hem och det gick bra. Ringde till Irene och bara skrek och tjöt att jag är dum i huvudet! Förklara lite kort att jag inte kunde komma eftersom jag var tvungen att åka hem och ordna upp mitt liv! Hon förstod, underbara Irene#älskar#.
När jag väl var hemma kommer Tommy ut och frågar...du skulle ju inte komma förrän i kväll...jag svara inte hade ingen lust att säga nåt ute på gården. När vi kom in fråga han om jag var sjuk...näää...svara jag...vi måste prata....!
Jag såg verkligen hur hans blick dog! Han visste vad jag mena utan att egentligen behöva säga nåt. Han blev vansinnig och börja smälla i garderober och dörrar...slängde stekpannan i kaklet...ja kaos Malou och Miranda var hemma och blev livrädd! Jag avskyr när han beter sig så här framför dem! Malou blev livrädd och börja gråta men som tur var så var hennes kompis Linn hemma hos oss och satt och trösta Malou;)
Tommy tog bilen och körde iväg och det gör ju inte saken bättre Malou får då panik och tror att Tommy ska dö! Jag förklarar för dem att det inte är nåt farligt utan att pappa är arg och ledsen på mig för att jag inte är kär i honom längre. Kloka Malou frågar mig då Varför?! Och ja...vad ska jag svara för jag vet ju faktiskt inte varför...utan sa att det är som med kompisar ibland vill man inte leka med en kompis och så ljuger man och då mår man inte bra...Tror Malou förstod för den tjejen hon är väldigt KLOK! Hon fråga även om hon och Meja gick på hemliga klubben för att vi ska skilja oss och jag svara ja.
Som ni säkert förstår så är det så himla mkt mer men orkar inte skriva allt här utan sammanfatta det hela.
Idag skulle jag ha gått på utvecklings samtal med Meja men Miranda är sjuk så Tommy är hemma med henne och eftersom jag blev utslängd ifrån huset igår när jag kom hem så hade jag faktiskt inte ens orkat åka ner nu innan jobbet!
Är så trött än från natten igår...var ju vaken typ hela tiden;) Igår somna jag iaf runt 20,45 tiden och sov fram till 5 i morse...men känner nu att tröttheten kommer smygandes igen!
Idag är det ju en lång dag på jobbet också så det är bara att bita ihop och gilla läget ska iaf åka och få lite positiv känsla i kroppen innan jobbet. Jag behöver glädje NU!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar