Gosiligos;)

Att livet ska vara så här...blir galen! Finns ödet?! Ja ni det undrar jag och som det ser ut i dag så tror jag på det...men varför?! Ödet kan ju ställa till med en massa konstiga och jobbiga känslor, fråga mig jag vet! Ödet har stött på mig här och nu!!!

Vet varken ut eller in!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Men vem har sagt att livet är lätt?! Inte jag iaf för det har det inte vart på många år för mig! Och jag kan säga att det är defenetivt inte lättare här och nu!
Jag velar något så enormt med hela min separationshistoria...prata ju med hyresbolaget igår och kan hämta nyckeln nästa onsdag! YIPPIE! Känner att jag bara tar en madrass och flyttar in redan då! Känner att jag måste få vara i fred och verkligen TÄNKA!!! Måste prata med Tommy om det här alltså känns så fel att vi ska flytta in gemensamt i lägenheten men tycker samtidigt synd om honom om han ska sitta själv i huset! Jag vill få reda på livet här och nu vad som är rätt och vad som är fel och vad jag ska göra för att inte såra allt för många människor runt omkring mig inkluderat mig själv!
Funderar på att skriva ett brev till Tommy och förklara hur allt känns, känns som om det kanske skulle vara lättare att göra så, då har han ju en chans att tänka och känna innan han blir arg och besviken på mig! Jag kan fan i mig inte leva så här som jag gör just nu!

Igår var jag till min kusin Carina och prata av mig en massa och det kändes så himla bra efteråt, jag var som ett asplöv hela vägen till henne men när jag åkte där ifrån var jag lugn! SKÖNT! Tack Carina för att jag fick "våldgästa" dig och älta mina bekymmer!!!


Kram