Torsdagen kom och gick i ett kick....jag flängde hit och dit först jobb sen psykolgen sen Mirandas gymmpa avslutning kl 19 var jag äntligen hemma igen...
Jobbet gick bra som vanligt, känner nästan att jag måste sluta skryta om mitt jobb, men jag är så glad över det!
Efter jobbet bar det av till psykologen som sagt, det var ett jätte jobbigt samtal där. Många tårar och mkt jobbiga frågor och tankar, jag ville bara åka därifrån och köra in i en berg vägg så jag kunde få slippa känna all smärta. Tillslut efter nästan 2 timmar hos henne åkte jag hem, men hon fråga om jag verkligen var kapabel till att köra men det tyckte jag att jag var, så jag åkte hem. Hon vill att jag ska ringa idag och säga hur jag mår idag, så jag ska ringa sen vid 8. Idag känner jag mig väl ok men känner att jag har tårar just under ögonlocket så idag klarar jag inte av att höra nåt negativt känns det som. Helst skulle jag vilja ligga hemma ensamen och tjuta under täcket. Men det går ju inte, jag har ju tre barn som måste ha mat på bordet! Sånt är livet. Mina tankar lyder "Jag är en dålig människa, som alltid tar fel beslut"...vad jag än gör så blir det aldrig bra."
Det vart alltså ingen friskis igår kväll, jag var alldeles för nedstämd för att ens orka sätta mig i bilen och köra.
I min värld är det lika grått nu som det är utanför dörren, här regnar det! Fy vilken äcklig och ful och dålig människa jag är!!!
Jag vill inte höra från nån "Men Malin du är inte alls så...för JAG VET ATT JAG ÄR SÅ!!!!OCH HÖR SEN!!! Det spelar ingen roll vad nån säger för det jag känner är det som är RÄTT, känner att jag bara blir arg och irreterad om nån skulle säga nåt annat för då ljuger den personen!
kram