Känner en sån utmattning i kroppen...har "träningsvärk" i vaderna och känner mig så ledsen över livet...det gäller att kämpa känner ju igen symptomen som jag har nu och de betyder att jag är nedstämd helt enkelt...tjuter hela tiden och känner mig så ledsen över allt liksom, känner att jag behöver få kärlek...vill bara få känna att nån faktiskt bryr sig om mig...orkar inte att ständigt kämpa...är så trött på det att jag kräks! Att dessa symtom kommer nu vet jag ju också varför det är för att jag sänker min dos medicin så jag vet att det bara är att kämpa och härda ut för det kommer bli bättre...men så här på kvällen är det alltid värst för det är då dagen kommer över mig igen och blir återigen påmind om att jag fakiskt inte har gjort nåt utan att jag ännu står och trampar på samma ställe...men känner som sagt nu hur det trycker på bröstet som om jag inte får luft liksom...klarar inte av att höra nån ballad ens just nu, för då kommer tårarna direkt. Mitt självförtroende här och nu är SKIT! Känner bara hur ful jag är och hur äcklig! Usch för att vara jag!!! Vill vara nån annan! Nån som är glad och nöjd med livet! Det är inte jag iaf...känner att jag vill flytta samtidigt som jag inte ens orkar packa en kartong liksom och om jag flyttar blir det bättre då?! Nej det tror jag då inte...det är bara ett sätt att fly liksom, fly från nåt som inte ens går att fly ifrån...för jag är ju tvungen att leva med mig själv resten av mitt liv! Och det vill jag INTE!!! Imorgon är det en ny dag...en dag med nya möjligheter...kommer jag att ta vara på dagen?! Nej det skulle jag inte tro.
God natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar